fjärran moln & fjør
Om en stund i midsommar.
Två medelålders midsommarfirande promenadtagande par gick förbi mig på stranden i Påarp, norr om fjället. Jag lyssnade på Janove som predikade i Köpenhamn och använde upp allt mitt kamerabatteri med vågor upp till knäna och solen bak molnen och regnet i horisonten. De önskade mig en glad midsommar. Jag hörde dem inte först, hade fullt upp med balansen och vinklarna och halleluliat. Jag var helt i min egen värld, sa jag. Det är väl härligt att man kan vara det ibland, sa de, och såg väldigt glada ut. Ofta är ensamma små platser och enkelt välbekant okänt folk bäst i hela världen.
Dagens musikhörna är, föga överraskande, norsk (et, un peu kaizeresque, je (ne) suis (pas) desolé). Hade ett grundläggande genombrott med Ompa till du dør här om dagen, det var micket spinnande, och förklarade en hel del. Mann mot Mann och Død Manns Tango finns inte på Ompa! Hur länge har jag ägt Ompa? Närmre fem månader, skulle jag tro. Hur mycket har jag lyssnat på den? En hel del massa mycket skulle jag tro! Jajamän! Likväl, på något sätt lyckades jag helt missa att CDn saknade två spår som fanns i foldern med filerna som Flamingoen hade rippat från systen hennes CD (sann historia!). Død manns tango var en av mina favoritlåtar när jag hade min Ompa-period runt jul, och på något sätt lyckades jag blanda ihop texten med Bris, helt missa att Mann mot Mann saknades, och både omsorgsfullt och väl gå igenom hela albumets texter utan att reagera på att fjøret och upptäcktsresandet var nowhere to be found. Detta måste tas upp med Flamingoen när hon återvänder, hela affären är ju på en höft lika intressant och värdig att uppmärksammas som gången jag hittade ett MWEEP på Maestro som inte skulle vara där.
Två medelålders midsommarfirande promenadtagande par gick förbi mig på stranden i Påarp, norr om fjället. Jag lyssnade på Janove som predikade i Köpenhamn och använde upp allt mitt kamerabatteri med vågor upp till knäna och solen bak molnen och regnet i horisonten. De önskade mig en glad midsommar. Jag hörde dem inte först, hade fullt upp med balansen och vinklarna och halleluliat. Jag var helt i min egen värld, sa jag. Det är väl härligt att man kan vara det ibland, sa de, och såg väldigt glada ut. Ofta är ensamma små platser och enkelt välbekant okänt folk bäst i hela världen.
Dagens musikhörna är, föga överraskande, norsk (et, un peu kaizeresque, je (ne) suis (pas) desolé). Hade ett grundläggande genombrott med Ompa till du dør här om dagen, det var micket spinnande, och förklarade en hel del. Mann mot Mann och Død Manns Tango finns inte på Ompa! Hur länge har jag ägt Ompa? Närmre fem månader, skulle jag tro. Hur mycket har jag lyssnat på den? En hel del massa mycket skulle jag tro! Jajamän! Likväl, på något sätt lyckades jag helt missa att CDn saknade två spår som fanns i foldern med filerna som Flamingoen hade rippat från systen hennes CD (sann historia!). Død manns tango var en av mina favoritlåtar när jag hade min Ompa-period runt jul, och på något sätt lyckades jag blanda ihop texten med Bris, helt missa att Mann mot Mann saknades, och både omsorgsfullt och väl gå igenom hela albumets texter utan att reagera på att fjøret och upptäcktsresandet var nowhere to be found. Detta måste tas upp med Flamingoen när hon återvänder, hela affären är ju på en höft lika intressant och värdig att uppmärksammas som gången jag hittade ett MWEEP på Maestro som inte skulle vara där.
Så. Slutnördat. UP, UP AND AWAY!
Kommentarer
Trackback
